I mitten på 60-talet startade min far tillsammans med några vänner en för många välkänd och välrenommerad del av Vespa Club Sverige, kallad Vespa Club Helsingborg. De åkte runt på träffar och tävlingar i landet och höll även egna träffar på hemmaplan med tävlingar i både ghymkana och tillförlitlighet på Vespa.
Någongång i slutet på 70-talet upphörde Vespa Club Helsingborg att existera av för mig okänd anledning.
När jag nu för en dryg vecka sedan fick ta över pappas älskade och mest troligt sista vespa så va det något som kom över mig när jag rullade mina första mil. Det va något i själen på fordonet, det va något som etsade sig fast i mig och som vägrar släppa taget. Tanken på att få återuppliva Vespa Club Helsingborg och få göra den till den klubb den en gång var. Få tillbaka andan man hade i klubben fast med lite moderna snitt, men ändå där vespan som livsstil och betydelse är klubbens centrum. Vespaåkning, träffar, tävlingar, fikastunder, ja allt man kan tänka sig men framförallt en genomsyrande kamratanda och en vilja att föra ett kulturarv vidare.
För mig personligen är detta iallafall en dröm och ett mål som ska uppnås då jag känner väldigt starkt för detta då min egen far va med från första början.
Min förhoppning och önskan är ju såklart att fler är intresserade av att väcka klubben till liv.
Om intresse finns för ni mer än gärna höra av er.
Henrik Wikström
