Köpte och åkte ett px-vrak förra sommaren. Killen som sålde den glömde berätta att den blivit påkörd bakifrån och knäckt mellan motor- och stötdämparfästet bak. Lagad med hönsnät och spackel. Så istället för lite ny färg blev det att riva isär hela grejen och svetsa. Nu får jag nöja mig med att åka Suzuki 1100 och fila och fixa på vespan. Tanken är att det ska bli en representativ direktionshoj att åka på kundbesök till Stockholms restauranger på... jag säljer spanska viner.
Jepo, riktigt fina är de, man kan skaffa sig en riktig sen spanienmodell från 86+ så får man tom det rätta 80s känslan utan att behöva falla tillbaka på en PX!
Ja, en Motovespa! Mest smallframe i Spanien, jag tänkte köpa en och ha och gasa runt på när jag är där, men det föll på svindyr försäkring och brist på garageplats.
Hursom, att börja plocka ner nåt är ett helvete, då ser man alla bucklor och sprickor. Har fått en massa svetshjälp och nu är jag tillbaka på noll igen äntligen.
Nåt som aldrig mer kommer på vespan är det vansinnigt fula px-bakljuset. Hade helst fimpat tutkåpan också men lite tidsbrist har satt in. Motorn är sliten och anfrätt men går bra så den blir orörd i år.