Går det att kolla formen på en kondensatorn?
Går det att kolla formen på en kondensatorn?
Jag har en Vespa GTR som dras med lite problem när den blir varm. Den dör lite omotiverat och blir svår att starta. I min jakt på problemet tänkte jag bl.a. byta ut kondensatorn. När jag bytt den vore det intressant att få reda på om den gamla kondensatorn var dålig eller inte. Finns det nått sett att göra detta?
Vespa 125 g.t.r. från 1974
Vespa P200E från 1982
Crescent Skoterett från 60-talet nån gång
Vespa P200E från 1982
Crescent Skoterett från 60-talet nån gång
Jo det kan man ju göra. Om inte annat för att det är roligt att köra vespa!
Att den dör när den blir varm kan ju emellertid bero på flera saker och det vore intressant att veta om det var den gamla kondensatorn som var en del av problemet. Det kan ju vara som så att det är flera saker som gör att den dör när den blir varm. Så om den fortsätter med det efter att kondensatorn är bytt kan man ju felaktigt dra slutsatsen att det inte var nått fel på den gamla. Därför vore det intressant att diagnostisera den när den är ute för att veta hur den mådde och om man löst en del av problemet.
Att den dör när den blir varm kan ju emellertid bero på flera saker och det vore intressant att veta om det var den gamla kondensatorn som var en del av problemet. Det kan ju vara som så att det är flera saker som gör att den dör när den blir varm. Så om den fortsätter med det efter att kondensatorn är bytt kan man ju felaktigt dra slutsatsen att det inte var nått fel på den gamla. Därför vore det intressant att diagnostisera den när den är ute för att veta hur den mådde och om man löst en del av problemet.
Vespa 125 g.t.r. från 1974
Vespa P200E från 1982
Crescent Skoterett från 60-talet nån gång
Vespa P200E från 1982
Crescent Skoterett från 60-talet nån gång
inte trivialt att diagnosticera: du behöver en pulskrets och värma, samt kunna mäta med t.ex oscilloscop. Brytarspänningen är ju några volt, kanske 10-15 volt som kondensatorn (C) skall hantera, men strömmen vet jag inte riktigt. Troligen mer än tio ampere, den bestäms av primärlindningen på tändspolen. Det är hursomhelst en slitdetalj, så jag tror du gissar på rätt sak. Men ett enklare test du kan göra är att testa urladdninstid genom en resistor. Om du vet storleken på C blir urladdninstiden från 100% till 37% t=1/(RC). Välj R så att tidskonsanten blir lagom för att mäta med multimeter, typ 10 sekunder. Ladda C med t.ex. batteriladdare. Koppla in en resisor över C medan du mäter spänningen. Gör likadant efter att du värmt C med en tändare eller dylikt. Tänk på att multimetern har ett motstånd på 10 MegaOhm (eller 1 MegaOhm på en del) som parallellkopplar R.
Mvh
PapaD
Mvh
PapaD
Honda ANF 125
Honda CB125 TD
Suzuki GSX R750
Vespa ET4 50cc
Honda CB125 TD
Suzuki GSX R750
Vespa ET4 50cc
Varför inte bara mäta den urplockade condesatorn med en kapacitansmeter?
Då kan du också addera värme från tex en varmluftspistol för att gardera
att inte condensatorn förändrar värde när värmen ökar.
Oftast läcker condensatorn och kommer därmed inte upp till sitt rätta capacitansvärde.
men mera allvarligt är när det blir kortslutning i en condensator då stannar motorn direkt.
M V H
Arne
Då kan du också addera värme från tex en varmluftspistol för att gardera
att inte condensatorn förändrar värde när värmen ökar.
Oftast läcker condensatorn och kommer därmed inte upp till sitt rätta capacitansvärde.
men mera allvarligt är när det blir kortslutning i en condensator då stannar motorn direkt.
M V H
Arne
Det kan synas med en kapacitansmeter, men lika gärna inte.
Kondingen är ju till för att släcka spolens "backspänning" kallades väl mot-EMK i skolan, om jag inte minns fel. Den blir ju betydligt högre än 12V, eftersom motståndet blir oändligt när brytarspetsarna bryter strömmen (då måste ju spänningen öka för att försöka hålla strömmen konstant). Detta bildar ju gnistan, som kondingen ska käka upp. Misstänker att det är just denna spänning som ger genomslag när kondingen börjar närma sig pensionen.
Skulle kapacitansen minska, skulle det ju primärt käka brytarspetsar.
Kondingen är ju till för att släcka spolens "backspänning" kallades väl mot-EMK i skolan, om jag inte minns fel. Den blir ju betydligt högre än 12V, eftersom motståndet blir oändligt när brytarspetsarna bryter strömmen (då måste ju spänningen öka för att försöka hålla strömmen konstant). Detta bildar ju gnistan, som kondingen ska käka upp. Misstänker att det är just denna spänning som ger genomslag när kondingen börjar närma sig pensionen.
Skulle kapacitansen minska, skulle det ju primärt käka brytarspetsar.
Om kapacitansen skulle minska så skulle en materialvandring ske mellan brytarspetsarna detta är ju det första tecknet på att condensatorn läcker, eller har fel värde.
Men det finns en stor risk att man ger denna condensator övernaturliga egenskaper, dess vikigaste uppgift är ju att påskynda denna kollaps av magnetfältet i tändspolen som sker då brytarna har öppnat och stängs igen och den har egentligen inte så mycket mer att utföra, det finns många myter om att kondensatorns enda uppgift enbart är att hålla brytarespetsarna rena, men detta är helt fel.
Men naturligtvis har kondensatorn en viss gnistsläckande uppgift när strömmen bryts och sluts över brytarspetsarna.
En condensator som ju är uppbyggd av många lager isolerade från varandra kan ju ibland genom slitage isoleringen mellan lagren bli defekt och helt enkelt kortslutas och då stannar motorn helt enkelt och är omöjlig att få igång tills värmen har avtaget och kortslutningen upphör, då kan man starta motorn igen men samma procedur upprepar sig igen.
M V H Arne
Men det finns en stor risk att man ger denna condensator övernaturliga egenskaper, dess vikigaste uppgift är ju att påskynda denna kollaps av magnetfältet i tändspolen som sker då brytarna har öppnat och stängs igen och den har egentligen inte så mycket mer att utföra, det finns många myter om att kondensatorns enda uppgift enbart är att hålla brytarespetsarna rena, men detta är helt fel.
Men naturligtvis har kondensatorn en viss gnistsläckande uppgift när strömmen bryts och sluts över brytarspetsarna.
En condensator som ju är uppbyggd av många lager isolerade från varandra kan ju ibland genom slitage isoleringen mellan lagren bli defekt och helt enkelt kortslutas och då stannar motorn helt enkelt och är omöjlig att få igång tills värmen har avtaget och kortslutningen upphör, då kan man starta motorn igen men samma procedur upprepar sig igen.
M V H Arne
Ehh..
Är nog inte riktigt med.. Hur kan den påskynda magnetfältets kollaps? Förklara gärna! När strömmen är bryts över spetsarna ökar ju strömmen från kondingen, hur påverkar det magnetfältet menar du?
"En viss gnistsläckande uppgift" är nog ett understatement, prova!
Om kondingen läcker, borde den inte slita brytarspetsar, snarare tvärt om. Men däremot går motorn sämre, då gnistan blir lidande.
Har du kortis i kondingen, som är det ultimata läckaget, har du noll gnista, och därför inte något slitage över spetsarna. Om du ändå lyckas hålla motorvarvtalet uppe dvs!
Inget övernaturligt alls, ren gymnasiematte.
Är nog inte riktigt med.. Hur kan den påskynda magnetfältets kollaps? Förklara gärna! När strömmen är bryts över spetsarna ökar ju strömmen från kondingen, hur påverkar det magnetfältet menar du?
"En viss gnistsläckande uppgift" är nog ett understatement, prova!
Om kondingen läcker, borde den inte slita brytarspetsar, snarare tvärt om. Men däremot går motorn sämre, då gnistan blir lidande.
Har du kortis i kondingen, som är det ultimata läckaget, har du noll gnista, och därför inte något slitage över spetsarna. Om du ändå lyckas hålla motorvarvtalet uppe dvs!

Lätt att missförstå varandra när man talar om kondensatorn. Men visst är den primära uppgiften att släcka gnistan över spetsarna! Det är primärlindningens induktans som innehåller energi-när brytaren öppnar tvingar den energin via transformering en högspänning på sekundären en gnista på tändstiftet. Man talar om "kollaps av magnetfält" när man bryter ström i induktans, och denna kollaps relateras till den tvingande högspänningen. Men nu är ju tändspolen T-kopplad, dvs ingen ren transformator. Man vill ju bryta strömmen i ena änden (brytarna) och induktansen försöker hålla liv i den strömmen vilket ger sprakande brytare. För att undvika det balanserar man upp med en kondensator: kondensatorn ser till att avbrottet blir "lagom" mjukt och att brytarna hinner separera en bit innan induktansen känner av avbrottet. Därmed fås ingen tändgnista över brytarna och spraket uteblir, istället fås gnistan på tändstiftet.
Mvh,
PapaD
Mvh,
PapaD
Honda ANF 125
Honda CB125 TD
Suzuki GSX R750
Vespa ET4 50cc
Honda CB125 TD
Suzuki GSX R750
Vespa ET4 50cc
Utan att ge mig in på ett teroretriskt resonemang om condensatorns roll eller egentligen dessa ganska komplicerade förhållande till den ständigt inswitschade induktansen som en tändspole utgör och utan att göra ens ett försök att kapa tråden så var ju frågeställningen om man kan avgöra en condensators funktion, bra eller dålig.
Svaret igen är att det naturligtvis går att mäta upp en sådan med ganska bra precision.
Men återigen kostnaden för en ny conding är en spottstyver.
Och att i detalj redoöra för vad som händer fas för fas ger ju inte frågeställaren ett bättre utgångsläge, vid en eventuell felsökning.
M V H
Arne
Svaret igen är att det naturligtvis går att mäta upp en sådan med ganska bra precision.
Men återigen kostnaden för en ny conding är en spottstyver.
Och att i detalj redoöra för vad som händer fas för fas ger ju inte frågeställaren ett bättre utgångsläge, vid en eventuell felsökning.
M V H
Arne