Hej!
Är det någon som har koll på den optimala luftfuktigheten för en tvåtaktsmotors mest gynsamma gång?
Ni känner säker igen fenomenet, att Era scootrar går sådär hiskeligt, snuskigt bra vissa dagar. Särskilt ljumma sommarkvällar med mycket fukt i luften, men även andra dagar på året. Idag var en sådan dag: det var ingen hejd på hur bra Vespan tog sig fram - man sitter nästan och väntar på spontana powerwheelies vid varje växling (okej, litet överdrivet...). Vidare hyser man närmast kärlekskänslor för Vespan när detta fenomen infinner sig och man vill aldrig sluta köra. Helt klart bättre än sex!
Vad är det då som framkallar denna euforiska känsla hos både Vespa och ägare? Luftfuktighet, givetvis - men vilket är det optimala procenttalet, vet någon det? (För det är väl procent det mäts i?). Vidare, vet någon hur mycket mer effekt dessa optimala förhållanden kan ge på åkdonet?
Minns med nostalgi de fuktiga sommarkvällar för en hel del år sedan, då ens första motorcykel (Yamaha RD 350 YPVS med Jolly Moto-pipor och annat fartgodis) tog glädjeskutt på ett sätt som bara en tvåtaktare kan göra vid dylika förhållanden. Det var sanslösa powerwheelies vid varje trafikljus och effekten kändes åtminstone dubbel mot normal! (Inte för att den var det, men iallafall). Oboy, det var tider det...
Skall bannemig skaffa mig en hygrometer, så att jag inte missar fler sådana här dagar... Jag är kär!
V H
Fredrik
Optimal luftfuktighet?
-
Terraplane Blues
Jo, det där med hög syrehalt i luften är nog riktigt. Vad jag inte blir klok på är de andra faktorerna som bidrar till effektökningen. Uppenbarligen rör det sig om faktorer som atmosfärtryck, temperatur och syrehalt. Försökte hitta något på nätet, men blir inte särdeles klokare för detta. Några axplock:
"Normal (eller torr) luft innehåller 21 volymprocent syre och 79 volymprocent kväve. Syret förbränner och kvävet kyler motorn. Kvävet har ingen annan funktion än kylning. Luft med högre syrehalt innehåller 23.3 % syre räknat i vikt".
"Hur mäter man luftfuktighet? Det kan man göra på två sätt. Antingen genom att mäta relativ luftfuktighet i procent (ångtrycket i förhållande till mättnadsångtrycket), eller genom att mäta absolut luftfuktighet i gram vatten per liter luft. I maximalt mättad luft, t ex vid dimma, är den relativa luftfuktigheten 100 %. En vanlig sommardag ligger den på 40-60 %".
"Den tredje grundläggande effektfaktorn är luft / bränsle densiteten. Densiteten påverkas av det atmosfäriska trycket, ( tyngden av atmosfären ovanför dig ), värme och luftfuktigheten".
Jag vet att jag en gång har hittat en sida på nätet om just tvåtaktsmotorer och optimala luftförhållanden, där folk rapporterade in uppgifter om olika värden (syre, atmosfärtryck, eller vad det nu kan ha varit) där deras fordon gick optimalt. Ingen som vet vilken sida jag syftar på? Kan inte hitta den igen på något vis...
V H
Fredrik
"Normal (eller torr) luft innehåller 21 volymprocent syre och 79 volymprocent kväve. Syret förbränner och kvävet kyler motorn. Kvävet har ingen annan funktion än kylning. Luft med högre syrehalt innehåller 23.3 % syre räknat i vikt".
"Hur mäter man luftfuktighet? Det kan man göra på två sätt. Antingen genom att mäta relativ luftfuktighet i procent (ångtrycket i förhållande till mättnadsångtrycket), eller genom att mäta absolut luftfuktighet i gram vatten per liter luft. I maximalt mättad luft, t ex vid dimma, är den relativa luftfuktigheten 100 %. En vanlig sommardag ligger den på 40-60 %".
"Den tredje grundläggande effektfaktorn är luft / bränsle densiteten. Densiteten påverkas av det atmosfäriska trycket, ( tyngden av atmosfären ovanför dig ), värme och luftfuktigheten".
Jag vet att jag en gång har hittat en sida på nätet om just tvåtaktsmotorer och optimala luftförhållanden, där folk rapporterade in uppgifter om olika värden (syre, atmosfärtryck, eller vad det nu kan ha varit) där deras fordon gick optimalt. Ingen som vet vilken sida jag syftar på? Kan inte hitta den igen på något vis...
V H
Fredrik
Hej!
Först skulle jag vilja korrigera vissa av ovanstående siffror.
Luftens sammansättning i volymprocent, är 78,084% kväve, 20,947% syre och 0,934% argon (+ delar av procent av 15 andra gaser)
Syrets densitet 1,411 kg/ m3
Luften densitet 1,276 kg/ m3
Viktsprocent syre i luft = 0,20947 x 1,411 / 1,276 = 23,16 %
Luft med högre syrehalt, var finns den?
Till frågan:
“Among the causes of availability loss of fuel energy are the heat transfer under finite temperature difference and the turbulent flow in the throttled section ( air flow control valve, or butterfly valve, intake and discharge valve). The introduction of water in the engine and its vaporization in the intake collector, where the pressure is smaller than the atmospheric one, cools the mixture permitting to decrease the heat extraction and therefore the irreversibility associated with the external cooling.”
Med mycket möda hittade en kompis ovanstående citat på en Brasiliansk hemsida. Att fuktig luft kyler bättre än torr borde bero på att vattenångans specifika värme är avsevärt högre än luftens. Hittade inget värde på vattenångans specifika värme, så jag gissar. Ju kallare motor, desto mindre värmes gasblandningen upp, vilket gör att densiteten hålles hög. Detta gör att motorn får viktmässigt mer bränsleblandning vid fuktig luft.
Men fuktigheten i luften tar plats, vilket minskar syreinnehållet marginellt.
Luftens densitet, vid 100 kpa
-23 gr. C 1,399 kg/m3
0 gr. C 1,276 kg/m3
15 gr. C 1,213 kg/m3
27gr. C 1,165 kg/m3
77gr. C 0,999 kg/m3
127gr.C 0,874 kg/m3
Omräknat blir bränsleblandningen vikt c:a 3% högre vid 90 gr. C än vid 100 gr. C.
Då förgasaren påverkas mer av volymflöde än massflöde, så går motorn på en magrare blandning vid kall, fuktig luft. Själv tycker jag att min Vespa går bäst på kvällen, när det är mörkt.
Leif
Först skulle jag vilja korrigera vissa av ovanstående siffror.
Luftens sammansättning i volymprocent, är 78,084% kväve, 20,947% syre och 0,934% argon (+ delar av procent av 15 andra gaser)
Syrets densitet 1,411 kg/ m3
Luften densitet 1,276 kg/ m3
Viktsprocent syre i luft = 0,20947 x 1,411 / 1,276 = 23,16 %
Luft med högre syrehalt, var finns den?
Till frågan:
“Among the causes of availability loss of fuel energy are the heat transfer under finite temperature difference and the turbulent flow in the throttled section ( air flow control valve, or butterfly valve, intake and discharge valve). The introduction of water in the engine and its vaporization in the intake collector, where the pressure is smaller than the atmospheric one, cools the mixture permitting to decrease the heat extraction and therefore the irreversibility associated with the external cooling.”
Med mycket möda hittade en kompis ovanstående citat på en Brasiliansk hemsida. Att fuktig luft kyler bättre än torr borde bero på att vattenångans specifika värme är avsevärt högre än luftens. Hittade inget värde på vattenångans specifika värme, så jag gissar. Ju kallare motor, desto mindre värmes gasblandningen upp, vilket gör att densiteten hålles hög. Detta gör att motorn får viktmässigt mer bränsleblandning vid fuktig luft.
Men fuktigheten i luften tar plats, vilket minskar syreinnehållet marginellt.
Luftens densitet, vid 100 kpa
-23 gr. C 1,399 kg/m3
0 gr. C 1,276 kg/m3
15 gr. C 1,213 kg/m3
27gr. C 1,165 kg/m3
77gr. C 0,999 kg/m3
127gr.C 0,874 kg/m3
Omräknat blir bränsleblandningen vikt c:a 3% högre vid 90 gr. C än vid 100 gr. C.
Då förgasaren påverkas mer av volymflöde än massflöde, så går motorn på en magrare blandning vid kall, fuktig luft. Själv tycker jag att min Vespa går bäst på kvällen, när det är mörkt.
Leif
-
Terraplane Blues
Jösses, vilka exakta värden - strongt jobbat, Leif!
Ärligt talat blir jag inte mycket klokare av det här (det är ju f-n att man är humanist ut i fingerspetsarna och inte något annat...). Påminner mig om när Jimi Hendrix var gäst på The Dick Cavett Show (dåtidens David Letterman) 1969. Herr Hendrix hade en förmåga att säga "you know" i slutet av precis varje mening då han förklarade något. Dick Cavett satt tyst under tiden Jimi förklarade (innehållandes femtioelva "you know") och utbrast slutligen: "I don´t know, but it sounds good!". Ungefär så känner jag nu...
Så...om jag förstått det rätt: Ju högre vikt på bränsleblandningen, desto bättre går Vespan? Och att vikten på bränsleblandningen styrs av temperaturen? Jag kan dock inte förstå att fenomenet enbart skulle bero på temperatur och luftdensitet. Då borde ju Vespan gå allra bäst i extrema minusgrader! Så är det inte enligt min erfarenhet: den går bra vissa vinterdagar och dåligt andra - den går bra vissa sommardagar och dåligt andra.
No offense Leif, men det måste vara ytterligare någon faktor än temp och luftdensitet som är avgörande!?!? Vad tror du om atmosfärtrycket, då? Dessutom kan jag inte se sambandet i din uträkning av viktprocent syre i luft. Viktprocenten syre blir ju LÄGRE, desto HÖGRE luftens densitet är i såfall. Ju kallare desto syrefattigare, blir slutsatsen sett ur mina ögon utifrån dina beräkningar. Hög syrehalt måste väl ändå vara en av de viktigaste förutsättningarna för att en motor skall gå bättre? Lustgas bygger ju på principen om ökad tillförsel av syre, bland annat.
Tackar för ett gediget arbete!
Scooterhälsningar
/ Fredrik
"Who been drivin' my Terraplane for you since I've been gone?" (Robert Johnson, 1936)
Ärligt talat blir jag inte mycket klokare av det här (det är ju f-n att man är humanist ut i fingerspetsarna och inte något annat...). Påminner mig om när Jimi Hendrix var gäst på The Dick Cavett Show (dåtidens David Letterman) 1969. Herr Hendrix hade en förmåga att säga "you know" i slutet av precis varje mening då han förklarade något. Dick Cavett satt tyst under tiden Jimi förklarade (innehållandes femtioelva "you know") och utbrast slutligen: "I don´t know, but it sounds good!". Ungefär så känner jag nu...
Så...om jag förstått det rätt: Ju högre vikt på bränsleblandningen, desto bättre går Vespan? Och att vikten på bränsleblandningen styrs av temperaturen? Jag kan dock inte förstå att fenomenet enbart skulle bero på temperatur och luftdensitet. Då borde ju Vespan gå allra bäst i extrema minusgrader! Så är det inte enligt min erfarenhet: den går bra vissa vinterdagar och dåligt andra - den går bra vissa sommardagar och dåligt andra.
No offense Leif, men det måste vara ytterligare någon faktor än temp och luftdensitet som är avgörande!?!? Vad tror du om atmosfärtrycket, då? Dessutom kan jag inte se sambandet i din uträkning av viktprocent syre i luft. Viktprocenten syre blir ju LÄGRE, desto HÖGRE luftens densitet är i såfall. Ju kallare desto syrefattigare, blir slutsatsen sett ur mina ögon utifrån dina beräkningar. Hög syrehalt måste väl ändå vara en av de viktigaste förutsättningarna för att en motor skall gå bättre? Lustgas bygger ju på principen om ökad tillförsel av syre, bland annat.
Tackar för ett gediget arbete!
Scooterhälsningar
/ Fredrik
"Who been drivin' my Terraplane for you since I've been gone?" (Robert Johnson, 1936)
-
Terraplane Blues
Pratade nyss med en bekant, vilken närmast är att betrakta som en modern variant av Åsa-Nisse, boendes i Småland och allt...
Han hävdade att fuktig luft i RÄTT mängd, gör att vatten spjälkas upp (delas sönder) till vätgas (H) och syrgas (O) och genererar upp till 25 % effektökning på en motor. Men inte bara detta, utan motorn drar även mindre bensin samt ger mindre avgasutsläpp än normalt, enligt vederbörande! Fantastiskt!
Vidare hävdade "Åsa-Nisse" att man mycket väl skulle kunna framställa denna optimala fuktighet på egen väg, genom att skapa en elektrolysprocess driven av ström från Vespan. Som jag förstod det, skulle man - enkelt förklarat - kunna ställa en behållare med vatten i utrymmet där förgasaren är belägen. I vattenbehållaren placerar man en anod och katod som genererar vätgas (H) och syrgas (O), vilka i sin tur tydligen bildar s k knallgas. Knallgasen sugs in i förgasaren och vid explosion återgår denna knallgas till att bli vatten. Det är således vattenånga som som kommer ut med avgaserna.
Slusats enligt "Åsa-Nisse", som jag förstod det: Optimal luftfuktighet (t ex under en fuktig sommarkväll) gör att vattnet spjälkas upp till H och O -> 25 % effektökning -> mindre bensinåtgång -> renare avgaser -> man blir salig o s v...
Vad tror Ni?
Scooterhälsningar
/ Fredrik
"Who been drivin' my Terraplane for you since I've been gone?" (Robert Johnson, 1936)
Han hävdade att fuktig luft i RÄTT mängd, gör att vatten spjälkas upp (delas sönder) till vätgas (H) och syrgas (O) och genererar upp till 25 % effektökning på en motor. Men inte bara detta, utan motorn drar även mindre bensin samt ger mindre avgasutsläpp än normalt, enligt vederbörande! Fantastiskt!
Vidare hävdade "Åsa-Nisse" att man mycket väl skulle kunna framställa denna optimala fuktighet på egen väg, genom att skapa en elektrolysprocess driven av ström från Vespan. Som jag förstod det, skulle man - enkelt förklarat - kunna ställa en behållare med vatten i utrymmet där förgasaren är belägen. I vattenbehållaren placerar man en anod och katod som genererar vätgas (H) och syrgas (O), vilka i sin tur tydligen bildar s k knallgas. Knallgasen sugs in i förgasaren och vid explosion återgår denna knallgas till att bli vatten. Det är således vattenånga som som kommer ut med avgaserna.
Slusats enligt "Åsa-Nisse", som jag förstod det: Optimal luftfuktighet (t ex under en fuktig sommarkväll) gör att vattnet spjälkas upp till H och O -> 25 % effektökning -> mindre bensinåtgång -> renare avgaser -> man blir salig o s v...
Vad tror Ni?
Scooterhälsningar
/ Fredrik
"Who been drivin' my Terraplane for you since I've been gone?" (Robert Johnson, 1936)
<blockquote id="quote"><font size="1" face="Verdana, Arial, Helvetica" id="quote">quote:<hr height="1" noshade id="quote"><i>Originally posted by Terraplane Blues</i>
<br />Pratade nyss med en bekant, vilken närmast är att betrakta som en modern variant av Åsa-Nisse, boendes i Småland och allt...
Han hävdade att fuktig luft i RÄTT mängd, gör att vatten spjälkas upp (delas sönder) till vätgas (H) och syrgas (O) och genererar upp till 25 % effektökning på en motor. Men inte bara detta, utan motorn drar även mindre bensin samt ger mindre avgasutsläpp än normalt, enligt vederbörande! Fantastiskt!
"Who been drivin' my Terraplane for you since I've been gone?" (Robert Johnson, 1936)
<hr height="1" noshade id="quote"></blockquote id="quote"></font id="quote">
Ställde precis den frågan till min kompis igår, han är Doktor i kemiteknik. Enligt honom spjälkas vatten till H2 & O2 först vid tusentals grader, d.v.s. avsevärt högre temperatur än i förbränningsrummet.
En elektrolysör för spjälkning av vatten till H2 & O2 på Vespan? Tung grej och energikrävande. Farlig. Eftersom H2- O2- produktionen har ett konstant flöde fordras 2 gasklockor för lagring, motorns gas flöde varierar ju med gaspådraget. Knappast genomförbart. Dessutom driven av Vespans elsystem. Förvirrande likt en evighetmaskin.
Visst spelar lufttrycket också roll. Det är därför kompressormatning används.
En motor arbetar bäst vid en viss temperatur, inte för hög o inte för låg. En luftkyld motor är känsligare än en vätskekyld för omgivningstemperaturen. Det gör det möjligt att ta ut högre effekt ur en vätskekyld motor.
Det är möjligt att "ljumma sommarkvällar med mycket fukt i luften" ger den perfekta arbetstemperaturen, den tyngre gasen (mer O2), förbränningsrummets kylning av luftfuktigheten, och även att gasblandningen är magrare, d.v.s. optimal. Sammanlagt skulle dessa faktorer bidra till högre effekt.
VH
Leif
<br />Pratade nyss med en bekant, vilken närmast är att betrakta som en modern variant av Åsa-Nisse, boendes i Småland och allt...
Han hävdade att fuktig luft i RÄTT mängd, gör att vatten spjälkas upp (delas sönder) till vätgas (H) och syrgas (O) och genererar upp till 25 % effektökning på en motor. Men inte bara detta, utan motorn drar även mindre bensin samt ger mindre avgasutsläpp än normalt, enligt vederbörande! Fantastiskt!
"Who been drivin' my Terraplane for you since I've been gone?" (Robert Johnson, 1936)
<hr height="1" noshade id="quote"></blockquote id="quote"></font id="quote">
Ställde precis den frågan till min kompis igår, han är Doktor i kemiteknik. Enligt honom spjälkas vatten till H2 & O2 först vid tusentals grader, d.v.s. avsevärt högre temperatur än i förbränningsrummet.
En elektrolysör för spjälkning av vatten till H2 & O2 på Vespan? Tung grej och energikrävande. Farlig. Eftersom H2- O2- produktionen har ett konstant flöde fordras 2 gasklockor för lagring, motorns gas flöde varierar ju med gaspådraget. Knappast genomförbart. Dessutom driven av Vespans elsystem. Förvirrande likt en evighetmaskin.
Visst spelar lufttrycket också roll. Det är därför kompressormatning används.
En motor arbetar bäst vid en viss temperatur, inte för hög o inte för låg. En luftkyld motor är känsligare än en vätskekyld för omgivningstemperaturen. Det gör det möjligt att ta ut högre effekt ur en vätskekyld motor.
Det är möjligt att "ljumma sommarkvällar med mycket fukt i luften" ger den perfekta arbetstemperaturen, den tyngre gasen (mer O2), förbränningsrummets kylning av luftfuktigheten, och även att gasblandningen är magrare, d.v.s. optimal. Sammanlagt skulle dessa faktorer bidra till högre effekt.
VH
Leif
Hej,
Är det inte möjligen så att vattenångan i luften expanderar när den värms upp i cylindern och då bidrar till kompressionshöjning? (och lyckokänslor).
Skulle isåfall tippa på att motorn går bäst en sval sensommarkväll då både den relativa och den absoluta luftfuktigheten ofta är hög.
Angående syrehalten så är kall luft som visats tidigare tyngre än varm och eftersom sammansättningen är densamma så innehåller kall luft mer syre i vikt per volymenhet. Alltså, svalare luft = fler syremolekyler per insugning. (Jämför med laddluftkylare/intercooler)
Min vespa går för övrigt bäst i nerförsbacke
.
Mvh // Bobo
Är det inte möjligen så att vattenångan i luften expanderar när den värms upp i cylindern och då bidrar till kompressionshöjning? (och lyckokänslor).
Skulle isåfall tippa på att motorn går bäst en sval sensommarkväll då både den relativa och den absoluta luftfuktigheten ofta är hög.
Angående syrehalten så är kall luft som visats tidigare tyngre än varm och eftersom sammansättningen är densamma så innehåller kall luft mer syre i vikt per volymenhet. Alltså, svalare luft = fler syremolekyler per insugning. (Jämför med laddluftkylare/intercooler)
Min vespa går för övrigt bäst i nerförsbacke
.Mvh // Bobo
<blockquote id="quote"><font size="1" face="Verdana, Arial, Helvetica" id="quote">quote:<hr height="1" noshade id="quote"><i>Originally posted by Bobo</i>
[Är det inte möjligen så att vattenångan i luften expanderar när den värms upp i cylindern och då bidrar till kompressionshöjning? (och lyckokänslor).
<hr height="1" noshade id="quote"></blockquote id="quote"></font id="quote">
Tyvärr, då vattenånga är en gas som följer allmänna gaslagen, har den samma expansion som luften, dvs 1/273 av volymen vid 0 gr. C per grad C.
L
[Är det inte möjligen så att vattenångan i luften expanderar när den värms upp i cylindern och då bidrar till kompressionshöjning? (och lyckokänslor).
<hr height="1" noshade id="quote"></blockquote id="quote"></font id="quote">
Tyvärr, då vattenånga är en gas som följer allmänna gaslagen, har den samma expansion som luften, dvs 1/273 av volymen vid 0 gr. C per grad C.
L
Jo allmänna gaslagen i all ära men motsäger den min teori?
Jag använde själv benämningen vattenånga men egentligen blir det väl det först när temperaturen överstiger 100 grader?
Innan dess får vi väl betrakta fukten i luften som vatten som genomgår en fasomvandling (under kraftig volymökning) efter att den kommit in i cylindern?
Ovanstående skulle kunna förklara varför just sensommarkvällar ger extra kraft i motorn då det då ofta är så mycket fukt i luften att vi kan se vattendropparna som dimma.
Tyckte jag hade nånting på gång här men varför går det då inte fortare när det regnar:?:
Mvh // Bobo
Jag använde själv benämningen vattenånga men egentligen blir det väl det först när temperaturen överstiger 100 grader?
Innan dess får vi väl betrakta fukten i luften som vatten som genomgår en fasomvandling (under kraftig volymökning) efter att den kommit in i cylindern?
Ovanstående skulle kunna förklara varför just sensommarkvällar ger extra kraft i motorn då det då ofta är så mycket fukt i luften att vi kan se vattendropparna som dimma.
Tyckte jag hade nånting på gång här men varför går det då inte fortare när det regnar:?:
Mvh // Bobo
<blockquote id="quote"><font size="1" face="Verdana, Arial, Helvetica" id="quote">quote:<hr height="1" noshade id="quote"><i>Originally posted by Bobo</i>
<br />Jo allmänna gaslagen i all ära men motsäger den min teori?
Jag använde själv benämningen vattenånga men egentligen blir det väl det först när temperaturen överstiger 100 grader?
Innan dess får vi väl betrakta fukten i luften som vatten som genomgår en fasomvandling (under kraftig volymökning) efter att den kommit in i cylindern?
Ovanstående skulle kunna förklara varför just sensommarkvällar ger extra kraft i motorn då det då ofta är så mycket fukt i luften att vi kan se vattendropparna som dimma.
Tyckte jag hade nånting på gång här men varför går det då inte fortare när det regnar:?:
Mvh // Bobo
<hr height="1" noshade id="quote"></blockquote id="quote"></font id="quote">
Nix, tyvärr.
Luft under 100% fuktighet innehåller vattenånga, ej vatten. Över 100% fuktighet bildas dagg, eller kondens. Jämför med sprit. När en flaska står öppen, luktar det sprit, det är förångad sprit du då kännar lukten av, även den under sin kokpunkt, inte vätskan.
Scooterhälsningar Leif
<br />Jo allmänna gaslagen i all ära men motsäger den min teori?
Jag använde själv benämningen vattenånga men egentligen blir det väl det först när temperaturen överstiger 100 grader?
Innan dess får vi väl betrakta fukten i luften som vatten som genomgår en fasomvandling (under kraftig volymökning) efter att den kommit in i cylindern?
Ovanstående skulle kunna förklara varför just sensommarkvällar ger extra kraft i motorn då det då ofta är så mycket fukt i luften att vi kan se vattendropparna som dimma.
Tyckte jag hade nånting på gång här men varför går det då inte fortare när det regnar:?:
Mvh // Bobo
<hr height="1" noshade id="quote"></blockquote id="quote"></font id="quote">
Nix, tyvärr.
Luft under 100% fuktighet innehåller vattenånga, ej vatten. Över 100% fuktighet bildas dagg, eller kondens. Jämför med sprit. När en flaska står öppen, luktar det sprit, det är förångad sprit du då kännar lukten av, även den under sin kokpunkt, inte vätskan.
Scooterhälsningar Leif