Från fyrpetare till Taiwanesisk plastgris... En hit?

[jons1968]

Lagom till min 40 årsdag har jag efter en massa fina år på en PX200 bytt scooter. Det känns riktigt läskigt faktiskt. Men dagislämningar och sena hemvägar från jobbar gjorde att jag svek mekarkvällarna i garaget, risig belysning, ideal, trumbromsar och tvåtakt för halogenlampa, skivbromsar och vätskekylning.

Men det har varit ett svårt beslut. Efter att ha provkört triljoner scootrar som blev det en SYM Joyride 200 -2007. Var först fast besluten att vespa skulle det bli. Men prislappen blev oöverstiglig och drömmen förblir en dröm. Hittade en och annan beggad piaggio/gilera/aprilia men ingen som riktigt bet. Sista hoppet stod till en X9:a men den kändes för stor och klumpig. Kinaimportörerna lockade med låga priser, men efter att ha snackat lite med tonåringarna i kvarteret som vittnade om rostiga skruvar och bristande driftsäkerhet så föll det bort. Kvar då: En japan eller en Taiwanes. Det verkar som om de flesta är överens om att kvaliteten är likvärdig. Kanske tillverkar taiwaneser också de flesta japanska scootrar också? Driftsäkerheten och själlösheten delade dem i mina ögon. Taiwaneserna kändes mer prisvärda i en ren jämförelse. Så då stod jag där med Kymco (större i sverige) och SYM (mindre sortiment). Provkörde ett gäng. De känns otroligt lika på det stora. Hittade inte riktigt rätt i Kymcos formspråk. bläddrade i broschyren och hittade ingen favorit riktigt. Den som jag tyckte kändes mest ok att köra var Grand Dink, men jag upplevde den lite klumpig. Både att köra och till utseendet. Stora hjul som på People och People S är skönt, stabilt och väldigt praktiskt men hoppet från 10 till 16 tum var en sak för mycket. Yup:en då...? Nej. Retrodesign är bara konstigt för mig. Så till Sym då. Förutom att Joyride är scootervärldens skitnödigaste namn så kändes den riktigt bra. Subjektivt uppfattade jag tyngdpunkten och därmed balansen som bättre än Kymco scootrarna. Sen att dem kallar en 171 kubikare för Joyride 200 är ju bara just dumt.... Lite klenare än Kymcon, men i mina ögon avgjort snyggare och smidigare i stan.

Så... Valet är gjort. Inga mer svordomar över fastrostade däck. Pill med växel inställningar och gungiga vespaturer med blårök. Frågan är om jag kommer bli lycklig med min nya reskamrat? Kanske nån annan har gjort liknande och kan komma med lite avvänjningstips? Nu blir bildforumet här på SSK min lifesaver om tvåtakts drömmarna sitter i.

Jag håller er uppdaterade.

over and out //

Johan

[jencla]

Flera av oss här på forumet har kört/kör automatscootrar som bruksfordon. Forumadmin Hedge vardagsåkte Kymco, eldoktor Börjesson kör Piaggio Skipper och jag själv har åkt Piaggio Hexagon till och från jobb, dagis mm. Så du är inte ensam.

För en modern automatscooter är ett väldigt praktiskt, lättkört och inte minst lättparkerat fordon i stadstrafiken. Det har inte minst några miljoner sydeuropeer upptäckt. Och så vi
/jens

[jons1968]

Jag håller sakta på att vänja mig. Idag med 3 grader i solen så va det rätt gött med helkåpa..

Vinden i håret är borta på gott och ont liksom. Idag på gott.

// Johan

[k650]

Ditt val av scooter är bra, tänk på att innan 1978 så hette SYM faktiskt Honda Taiwan. Så det borgar ju för att dom har varit med om kvalitet från början. SYM är större än Kymco och har ett bra återförsäljarnät samt 3 års garanti. Sen det där snacket om själlöshet osv....tycker inte att dom italienska scootrarna jag har haft har varit speciellt mycket fyllda av "själ", inte mer än nån annan tillverkare.

[calle]

SYM Joyride 200 -2007.

SYM är f.ö. mkt vanlig i Vietnam, testade en sådan ett par nattkörningar i Ho Chi Minh City ett par veckor sedan...

Flera av oss på forumet kör nog klassisk Vespa/Lambretta mest för utseendet och kulten.

Själv kör jag Lambretta och Vespa dagligen sedan en massa år för att det är så otroligt skoj och vackert men visst man måste kunna mecka ordentligt bra och korrekt - eller - ha en riktigt duktig verkstad för att ens klassiska fordon skall kunna vara ett pendlarfordon.

Skall bli skoj att höra vad du tycker om bytet mellan PX200 till SYM Joyride efter ett tag, kommer du att sakna din PX eller kommer du att bli hängiven SYM Joyride-anhängare?

Håll oss uppdaterade och lycka till!
/calle

[jons1968]

So far so good. Förutom de alldeles uppenbara fördelarna med elstart och bromsar som funkar(!!!) så går scootern som en dröm. Nu i denna mycket aviga väderlek kan jag också rapportera om fantastisk sikt framåt. Halogen är ju inte så dumt faktiskt. Det verkar dessutom som att vi som envisas med att köra scooter så här års har en fortsatt god relation. Blink och vänliga hälsningar precis som vanligt. På minussidan så saknar jag min, efter år av justeringar, underbart låga tomgång. Det finns få saker som är så genuint trevliga som en tvåtaktare som just ligger på gränsen att dö vid ett rödlyse. Så, efter en vecka i sadeln, visst kan jag känna ett sting i hjärtat att min gamla trotjänare har fått en ny färdkamrat, men på det hela taget så är min Joyride verkligen en fröjd att köra. Behagligt överstyrd och pigg som helvete. Man får vara försiktig att inte reta bröderna grip på 30 sträckorna känner jag. Tog en sväng ut till brorsan (ca 3,5 mil) förra helgen och man ligger lätt och pendlar mellan 120-130 på mätaren. Små vibrationer, men mycket behagligt med större kåpa och sammetslen gång. Heller inte lika sidvindskänslig vilket gör att det blir mer avslappnat. Kort sagt. Jag börjar gilla min lilla gris (det var kärleksfullt menat).

/ J

[Hedge]

Som sagt, jag hade en Kymco Bet&Win 125 i över tre år att pendla med, och ibland även för att åka ut på landet med. Åkte över 2000 mil med den.

Förutom ett bakaxellager som skar ganska snabbt (misstänker att det inte fettats in innan leveransmontering) så hade jag inga som helst problem. Perfekt att kryssa genom trafiken med och underbara bromsar. Den enda smolken i bägaren var 1) Lyset var för dåligt (ingen halogen) och sedan var variatorn genuint fegt inställd. Kopplingen tog på alldeles för låga varv, och vikterna växlade upp för snabbt, så att motorn låg på 6500 rpm i 65-70. Där fanns ingen effekt att tala om, så det blev till sist ett inköp av Malossi-variator + ett antal olika vikter, Malossi-rem och hårdare kopplingsfjädrar. Då varvade motorn runt 7500 i 70, och där fanns det mycket mer effekt. 4-taktsmotorn på den modellen varvade som fan, det var inga problem att varva den till 10000 rpm, och då drog den hela vägen upp dit. På pappret stod det att maxeffekten skulle ligga vid 8250, men det tror jag inte på.

Servade den själv dom sista två åren, behövde i princip inte göra nåt förutom att byta olja och rengöra variatorn.

Sen sålde jag den, mest för att det blev för trångt i garaget och att försäkringen blivit rejält mycket dyrare. Saknar den såpass mycket att jag ska börja leta efter en ny automatare att pendla med, men den här gången blir det nog en aningen mindre modell, mer åt moppehållet, fast med 125 eller större motor. Gilera Runner 200 ligger mig varmt om hjärtat, så vi får se...

Det går absolut inte att jämföra den med mina andra hojar, eftersom syftet med den är helt annorlunda. Den skulle inte vara charmig och snygg, utan praktisk och driftsäker. Och det var den verkligen.

/G

Flera av oss här på forumet har kört/kör automatscootrar som bruksfordon. Forumadmin Hedge vardagsåkte Kymco, eldoktor Börjesson kör Piaggio Skipper och jag själv har åkt Piaggio Hexagon till och från jobb, dagis mm. Så du är inte ensam.

För en modern automatscooter är ett väldigt praktiskt, lättkört och inte minst lättparkerat fordon i stadstrafiken. Det har inte minst några miljoner sydeuropeer upptäckt. Och så vi
/jens

[k650]

Jag har en ny SYM VS125 men har blivit lite nyfiken på Joyride 200:an...får vad som sker till våren. Tycker iof att VS125 är betydligt snyggare än Joyriden, men Joyriden har väl bättre toppfart.

[jons1968]

För mig känns en 125 som aningens orkelös. Jag tycker nog att Joyriden är en av de snyggaste av 200:orna. Lite bättre klipp i 250:orna men den enda som är snyggare i mina ögon är Aprilia Atlantic (om man vill ha en scooter med stor kåpa) men jag tycker att en scooter ska ha plant golv.... Däremot om man gilllar större hjul är Scarabeon toppen. Den finns i en läskigt sportig röd färg. Gilera Runner är också fin!

// J

[victor]

Saknar den såpass mycket att jag ska börja leta efter en ny automatare att pendla med, men den här gången blir det nog en aningen mindre modell, mer åt moppehållet, fast med 125 eller större motor. Gilera Runner 200 ligger mig varmt om hjärtat, så vi får se...

Det går absolut inte att jämföra den med mina andra hojar, eftersom syftet med den är helt annorlunda. Den skulle inte vara charmig och snygg, utan praktisk och driftsäker. Och det var den verkligen.

/G

Jag kan varm rekommendera GTS 250; jag är sjukt fäst vid min redan. En perfekt kombination av gammalt och nytt, lite som nya mini coopern. Du känner fortfarande att du kör Vespa, fast på ett lite bekvämare sätt och du vet att du kommer att anlända till jobbet utan olja på händerna. När jag och min tjej tog bron över järnvägen vid stazione nomentana i 100 knyck tidigare idag kändes det som 60

[Bergfors]

Jag kan varm rekommendera GTS 250; jag är sjukt fäst vid min redan. En perfekt kombination av gammalt och nytt...

Jag måste hålla med i ovanstående fullständigt. I mina ögon är GTS 250 den perfekta kombinationen av Vespans smidighet och den moderna automatscooterns prestanda/bekvämlighet.
Motorstorleken tycker jag är helt perfekt. Den är tillräckligt stark för att klara alla normala farter helt utan ansträngning men motorn är liten nog för att bensinförbrukningen ska hålla sig på angenämt låg nivå. Min snittförbrukning har hittills varit 0,35 liter mil, efter 250 mils körning med mest stadstrafik. Det är lustigt nog exakt lika mycket som min Touring drar. Fast då tillkommer förstås tvåtaktsolja.

/Jörgen

[jons1968]

Det har snart gått ett år sedan jag moget beslöt att lämna den klassiska vespan för min Taiwanes. Det har varit fullständigt smärtfritt. Jag har tvättat av den, bytt olja en gång och justerat gaswiren. Thats it. Åker varje dag till jobbet med dagislämning och småhandling på hemvägen. Så?

Jag kan tyvärr konstatera att jag har en obotlig vurm för vespan. Det har till och med gått så långt att jag har stått och dreglat över gamla renoveringsobjekt i olika garage med SUCKER stämplat i pannan. En GS kanske? Eller en touring, lättare att meka. Eller ska jag sälja SYM:en och hosta upp mig till en 250 GTS? Eller kanske byta den till en 125:a och ta min plåtvespa när det är fint väder??? Hjälp.

[victor]

Klart du ska ha en GTs... Eller annu hellre en 300 Super

[Bergfors]

Jag kan rapportera att jag har haft min GTS i ett år nu och kört 500 mil. Hittills har jag inte haft något som helst fel eller problem med den.

/Jörgen

[victor]

Inte jag heller; har kört 6000 km på ett halvår, endast stadstrafik i Rom, bortsett från någon scooterträff maximalt 200 km utanför.

Eller jo, en blinkers har glapp, någon pillade bort gummiknapparna för klockan (som inte går köpa separat) och så tappade jag transmissionskåpe-emblemet, men ett nytt inhandlades för €12.

[jons1968]

Så här blev det:

Eftersom familjen är på semester i Skåne hade jag glädjen att genom en arbetskamrat träffa en sann scooterentusiast i Lund, Henrik Börjesson (som f ö är registeransvarig i SSK). Han förbarmade sig över mig och släppte ett renoveringsobjekt som jag nu tänkte skulle ta form i garaget under vintern. En Vespa 150 Super -59 i smådelar. Det skulle vara att ta i och säga att den är komplett, men just nu ligger den i bilen och familjen är om inte glad så i alla fall förstående. I morgon lastar jag upp chassi på taket och styr upp mot Sthlm.

Wish me luck! Så syns vi i forumen...

Kanske byter jag Sym:en till en Vespa. Så blir det nog.

[victor]

Grattis - supern är en jättevacker modell!

[jons1968]