Bra svar!Terraplane Blues wrote:Du får ursäkta mitt svamlande, men det blir lätt så när jag sätter igång. Ska försöka vara något tydligare nu...rutte wrote:En lång krokig väg att köra på med sin scooter är kul
En lång krokig förklaring om något som inte spelar någon roll? Näh, jag vet inte..... Nåja, det går iaf att från någon med så genuint cementerad grunsyn höra kina-plasten kallas för "kinascooter" och inte "kinamoped", "riskokare" el- dyl.
Skulle säga att klubben har lite plastfobi trots allt. Ja, även att det är Svenska Plåtscooterklubben. Hur ska man som djupt intresserad av plåtscootrar och samtidigt stormförtjust i en plastscooter bete sig? Sedan som svar på det sista nämnda, det är inte en transport, det är en livsstil. Eller? Länge leve Svenska Scooterklubben! Tack alla oldschool plåtscooterister som vårdar sina konstverk och förskönar Sverige! Ge inte upp alla i motvind och regn kämpande plastscooterpendlare som tar scooterismen vidare till nästa nivå!
Först och främst tycker jag att du skall ha all heder av din entusiasm för plastscootrar och dina initiativ för att skapa en debatt om plastscooterns vara eller icke vara i dessa sammanhang. Men som medlemssammansättningen ser ut just nu i SSK, tror jag dock inte att du kommer att bli särskilt hörsammad. Majoriteten verkar inte ha mycket till övers för dessa "popmoppar" som väller in från bl a Kina. Inte jag heller, om jag ska vara ärlig. Jag tycker i princip att alla plastscootrar är vidriga ur estetiskt synvinkel (med ett fåtal undantag) och skulle aldrig för mitt liv få för mig att köpa en sådan. Kompisen köpte en Qingqi 125 - trots pekpinnar från min sida - och redan första dagen lade tutan av. Framhjulet satt felaktigt monterat med vibrationer som följd, något försäljaren besvarade med att "det rättar säkert till sig efter lite körning". Pyttsan! Man får vad man betalar för...
Så nerkräkt av plastscootrar som Sverige blivit de senaste åren, måste det bara finnas underlag för att starta en rikstäckande plastscooterklubb. Med eldsjälar som du vid rodret tror jag att ni går en ljus framtid till mötes och om trettio-fyrtio år får ni ta ställning till om er klubb skall tillåta den tidens nya scootrar, vilket material de än må vara gjorda av och hur poppiga de än må se ut då (man undrar om det kan bli värre än idag?). Släng in en annons på Blocket eller på SSK:s annonsavdelning och basunera ut att du tänker starta en plastscooterklubb, så kommer du troligtvis få massor av intresserade plastscooterister (he-he, låter nästan litet kul, ungefär som "plastpappa" eller något annat som inte är riktigt på riktigt)
Som svar på ditt svar om scootern som transportmedel eller livsstilstillbehör, kan åtminstone jag säga att det i mitt fall helt klart är det första. Jag kör plåtscooter ungefär mellan 1000-1500 mil per år, året runt oavsett väder och vind (även om jag faktiskt har bil, men som mest bara står). Inte heller äger jag någon parka eller Davidahjälm och kommer troligtvis aldrig få för mig att se Quadrophenia, så livsstil...nej, det är det definitivt inte. Men jag älskar ändå gamla scootrar över allt annat - de har något magiskt och älskvärt över sig, till skillnad från deras asienproducerade bastardkusiner av idag...
Jag önskar dig verkligen lycka till med din entusiasm och hoppas att du hittar en grupp gelikar att starta en förening med. Har du vägarna förbi Malmö tar jag och Bettan (min Primavera) gärna en runda med dig och din riskokare. Jag har verktyg med mig om det skulle vara något...
Peace and Happiness!
(Ta mig inte på ett för stort allvar, jag har skum humor!)
Jag tar gärna vägen förbi någon gång, men jag har faktiskt ingen "riskokare" utan något så exotiskt som en Italiensk plastscooter (Aprilia mojito custom) just nu. Den är "probably the best scooter in the world", dessutom överglänser den de flesta gamla plåtisar i designen. Men Lambretta-plåten är ju fantastisk så den vinner nog..... Äh, jag vet inte, jag gillar bara ALLA scooters!
